Så länge jag har läst på högskola och universitet har jag slagits av hur lätt det verkar vara att ta sig igenom en universitetsutbildning. Jag läser som bekant på Uppsala Universitet (UU) och jag vet inte hur svårighetsgraden är där i förhållande till andra universitet. Men tanken är väl att utbildningarna ska vara liknande över hela landet och nu mera över hela Europa (se Bolognaprocessen). Heltidsstudierna, som ska innebära 40 timmar i veckan, består ofta av ett par dagars plugg dagen innan tentan eller några sköna sovsessioner under de obligatoriska seminarierna som pågår under kursernas gång. Ett godkänt kräver inte mer och ord om att betygen sedan inte har någon betydelse när man söker arbete görs att folk inte lägger ribban högre. (försvar: Jag är självklart mer ambitiös än så)
Kursregistrering
Jag har idag lyckats motbevisa min teori om att vem som helst klarar av universitetsstudier. Det hela började med att jag ansökte om att läsa en del av FEK B på distans under vårterminen. Jag valde att läsa kursen här vid UU efter en rekommendation av studievägledaren. Alla kurser på universitet och högskolor kan sökas på studera.nu. Det är jättepraktiskt och hur simpelt som helst! (Hur markerar man sarkasm i skrift?)
Först går man in på studera.nu och gör en ansökan om att man vill läsa en viss kurs. Ansökan skickas iväg, men för att detta ska ske måste du såklart godkänna att den ska skickas. Annars händer ingenting. Efter en lång väntan får du förhoppningsvis ett meddelande om att du är antagen till kursen. Nu är det väldigt viktigt att markera att du verkligen vill läsa kursen. Glömmer du detta blir du av med din plats.
Du har nu antagits till kursen, grattis! Men det är inte färdigt där. För att du verkligen ska få läsa kursen behöver du ju registrera dig. Hur ska de annars veta att du vill läsa den? Du kanske bara gick igenom den långa ansökningsprocessen för att det var kul. Registreringen är öppen på webben under 5 dagar i Januari (om du ska läsa kursen på vårterminen). Troligen inträffar detta samtidigt som du är på skiweek i Åre eller gör någonting annat som gör att du inte kan fullfölja registreringen. Det går inte att dyka upp vid kursstart och tro att du ska få läsa kursen om du inte har registrerat dig. Däremot kan du med lite tur sälja kurslitteraturen du har införskaffat för några tusenlappar till någon annan student som lyckades registrera sig, för den har du ju inte nytta av längre.
Detta var ungefär vad som hände mig bortsett från att jag inte var i Åre (jag åker dit på söndag) och jag har inte sålt kurslitteraturen (jag tänker banne mig läsa kursen på egen hand!).
1..2..3…Hur svårt kan det vara? Nu är jag visserligen bara ledsen och sur över att jag inte blev registrerad på kursen men samtidigt stolt över att jag har bevisat att vem som helst inte klarar av att studera. Jag tycker dock att registreringsprocessen är väldigt omständig och i början av varje kurs blir ansvarig förvånad över hur många som dycker upp utan att vara registrerade. Som tur är så behöver jag inte rulla tummarna en termin nu eftersom jag lyckades bli registrerad på kurserna Distribuerade Informationssystem och Reglerteknik. Där var jag garanterad en plats då de ingår i mitt program.
Avslutningsvis vill jag bara nämna att jag inte är den som brukar ha problem med att göra saker elektronisk väg och är oerhört tacksam över att allt detta kan ske över nätet.